Den 5 mars träffades åter alla tre arbetslag på 4-6 för att diskutera det egna arbetet med att göra eleverna till medvetna och strategiska läsare. Inför träffen hade alla läst kapitel 3 och 4 i Mellan raderna.
Vi inledde med att först i smågrupper och sedan i helgrupp samtala om sådant vi utifrån läsningen undrade över eller hade fastnat vid. Vi pratade bland annat om att skapa tid för läsning och att det är avgörande vad vi lärare använder tiden till. Vi pratade också om att mycket "tid till läsning" redan finns i skolvardagen, i de olika skolämnena arbetar våra elever redan med text. Hur kan vi ta vara på den tiden på ett medvetet sätt, genom att t ex fokusera på att lära ut strategier?
Vi inledde med att först i smågrupper och sedan i helgrupp samtala om sådant vi utifrån läsningen undrade över eller hade fastnat vid. Vi pratade bland annat om att skapa tid för läsning och att det är avgörande vad vi lärare använder tiden till. Vi pratade också om att mycket "tid till läsning" redan finns i skolvardagen, i de olika skolämnena arbetar våra elever redan med text. Hur kan vi ta vara på den tiden på ett medvetet sätt, genom att t ex fokusera på att lära ut strategier?
Vi pratade bland annat om vikten av att lära eleverna att skapa inre bilder, och diskuterade olika sätt att medvetet arbeta vidare med det.
De allra flesta av våra elever har svenska som sitt andraspråk och det kan också hända att deras referensramar och erfarenheter inte alltid stämmer överens med vad lärobokstexterna utgår från och refererar till.
Detta gör att förmågan att skapa egna inre bilder och samtal om dessa inre bilder är viktiga för elevernas förståelse såväl som ordförråd, både när det gäller läsning av skönlitteratur och faktatexter.
De allra flesta av våra elever har svenska som sitt andraspråk och det kan också hända att deras referensramar och erfarenheter inte alltid stämmer överens med vad lärobokstexterna utgår från och refererar till.
Detta gör att förmågan att skapa egna inre bilder och samtal om dessa inre bilder är viktiga för elevernas förståelse såväl som ordförråd, både när det gäller läsning av skönlitteratur och faktatexter.
- medvetna lärare
- strategiska läsare
- reflekterande läsare
När det gäller Britta Stenssons definitioner, så resonerade vi på lite olika sätt. Några av oss tyckte att det var lätt att använda kategoriseringarna och några tyckte att det var svårare. Kan det bero på vilken text eleven läser? På situationen? Och är gränserna fasta eller flytande? Och är det egentligen viktigt att kunna veta exakt var eleven ligger?
Sammanfattningsvis kunde vi ändå vara överens om att definitionerna kan hjälpa oss, dels att få syn på och prata med varandra om våra elever, vad de behärskar och vad de behöver för komma vidare. Oavsett vad vi använder som stöd är ju huvudsyftet att fundera över vad vår undervisning behöver innehålla för att eleverna ska komma framåt nästa steg.
Till nästa träff läser vi och reflekterar kring kapitel 5 och 6. Vi ska också, tillsammans i arbetslagen samtala kring och bestämma hur vi konkret vill gå vidare med arbetet kring lässtrategier under terminen.
Läsanvisningar och fältuppgift till den 2 april.
Presentation från dagen.